Hjärtsvikt är ett vitt begrepp. Drabbas du av hjärtsvikt kan det ha många olika orsaker. När du läser här så bildar du dig en överblick över vad hjärtsvikt kan innebära och hur du kan uppleva symptomen. Är du en av de cirka 250 000 personer i Sverige som har drabbats av kronisk hjärtsvikt så kan du här öka din kunskap om din sjukdom och där igenom att känna dig tryggare med ditt tillstånd. Du slipper att känna dig ensam och du kommer att se att det finns mycket kunskap och hjälp att få när du har drabbats av hjärtsvikt.
Kärlkramp kommer sig av att du har fått en förträngning i ditt hjärtas kranskärl. Förträngningen gör att ditt hjärta får för lite syre när du anstränger dig och du kan uppleva det som en smärta i bröst eller bara som allmän orkeslöshet.
Har du drabbats av hjärtsvikt så har du nästan alltid fått det i samband med en annan hjärt- och kärlsjukdom som till exempel hjärtinfarkt eller kärlkramp.
Din upplevelse av hjärtsvikt kan variera
Dina symptom på hjärtsvikt kan vara mycket diffusa och det kan ibland vara svårt för din läkare att ställa rätt diagnos utan omfattande utredningar och undersökningar.
Upplever du att oförklarlig trötthet och kanske att du lätt blir andfådd vid fysiskaktivitet så kan det vara tecken på hjärtsvikt. Ofta så har du upplevt att symptomen har blivit värre under en långtid, kanske under flera år eller decennier. Sjukdomen utvecklas oftast under långtid.
Vanliga tecken på att du kan ha hjärtsvikt är:
- Du blir lätt trött vid måttlig ansträngning
- Du blir lätt andfåddhet vid ansträngning (ibland även vid vila)
- Du behöver gå på toaletten ofta på natten
- Du hostar mycket på natten
- Du har problem med din andning
- Du upplever att du har svullna fotleder
- Du upplever att du har försämrad fysisk kraft
Vanligtvis så drabbas du av hjärtsvikt först när du blir över 70 år. Medelåldern för diagnos med hjärtsvikt i Sverige är 75 år. I vissa fall kan du naturligtvis också drabbas om du är yngre.
Kvinnor och män upplever ofta symptomen på hjärtsvikt olika.
Hjärtsvikt – fyra typer som du kan drabbas av
- Systolisk hjärtsvikt: är den vanligaste formen av hjärtsvikt som drabbar nästan hälften av hjärtsviktspatienterna. Ofta kan du drabbas av systolisk hjärtsvikt om du har högt blodtryck eller tidigare har drabbats av en hjärtinfarkt.
- Diastolisk hjärtsvikt: är en form av hjärtsvikt som du ofta drabbas av samtidigt av som du drabbas av systolisk hjärtsvikt.
- Kronisk hjärtsvikt: är vanligt hos äldre personer och har ofta utvecklats under en längre tid. Du drabbas oftast som en följd av högt blodtryck under många år som har lett till en skada på ditt hjärta.
- Akut hjärtsvikt: akut hjärtsvikt drabbas du vanligen av som bieffekt av någon annan akut hjärt- och kärlsjukdom som till exempel hjärtinfarkt. Den akuta hjärtsvikten försvinner vanligtvis när du har återhämtat dig från din huvudsjukdom.
Hur du kan behandlas när du har fått hjärtsvikt
Efter att du har blivit diagnoserad med hjärtsvikt så kan du, beroende på typ och hur allvarligt du är drabbad, behandlas på olika sätt. Ofta är hjärtsvikt något du kommer att få leva med resten av ditt liv och behandlingen syftar till att du ska må så bra som möjligt och undvika att dö i förtid.
Du kan behandlas med olika typer av läkemedel som syftar till att sänka ditt blodtryck vilket gör det lättare för ditt hjärta att arbeta. Är behandlingen lyckad kommer du att åter få åtminstone en del av den energi och kraft som du hade tidigare.
Dessa läkemedel kan din läkare ge dig för att hjälpa dig när du har fått hjärtsvikt:
- Betablockerare, blodtryckssänkande läkemedel som gör det lättareför ditt hjärta att arbeta. Läs mer om metoprolol betablockera här
- ACE-hämmare, blodkärlsvidgande läkemedel
- AR-blockerare (Angiotensin II Receptor), ytterligare ett blodkärlsvidgande läkemedel
- Diuretika, vätskedrivande läkemedel
- Aldosteronhämmare, ett annat vätskedrivande läkemedel
- Digitalis, fingerborgsblomma, stärker ditt hjärtas pumpförmåga
Du kan behandlas med olika typer av operation. Om du inte blir hjälpt av läkemedel kan det vara aktuellt med en operation för dig.
Du kan opereras på följande sätt:
- Implanterbar defibrillator, ICD operation. Du får en dosa som känner av din hjärtrytm och vid allvariga problem kan återställa din hjärtrytm via en elektrisk stöt
- Biventrikulär pacing, CRT operation, en speciell typ av pacemaker
- Ballongvidgning, PCI operation, utvidgning av dina kranskärl med en tunn nätcylinder av metall
- Bypass operation, du får nya blodkärl som leder blodet förbi din förträngning i ditt kranskärl
- Hjärttransplantation, en mycket ovanlig operation där hela eller delar av ditt hjärta byts ut
Hur du kan behandla dig själv
Du kan i relativ stor utsträckning påverka hur du mår genom att ta dina mediciner och genom att ändra livsföring.
Hjärtsvikt är nära kopplat till olika livsstils sjukdomar och du kan påverka din kropp positivt genom att leva ett hälsosammare liv.
De flesta läkare rekommendera dig regelbunden motion och att du är fysiskaktiv i den omfattning som din hjärtsvikt tillåter dig. Motion kan också göra att du minskar i vikt, vilket är ytterligare en viktig faktor i egen behandling av din hjärtsvikt.
Du kan också påverka din situation positivt genom sundare matvanor och i viss utsträckning genom att minska ditt saltintag.
Rökning och alkohol är också kända riskfaktorer som du bör minska på eller sluta med om du vill leva ett så bra liv som möjligt med din hjärtsvikt.
Du kan läsa mer ingående information om hjärtsvikt i hjärt- och lungfondens temaskrift och hjärtsvikt (ladda ner här).